Gamla tankar från en stubbe...

Nån gång från anno dazomal...


Varför är politikerna och deras drängar så rädda för medborgarinflytande...

 

Exemplet Skjortanprojektet har fått ångestcentralen att kollektivt skita i byxorna...

 

 


 
Vad är utmärkande för ett livskraftigt samhälle, ett samhälle stadd i utveckling. Medborgarn tror att den viktigaste faktorn är andelen kunskapsföretag i ett samhälle. Ett kunskapsföretag utmärks av att produktionen inte är standardiserad, den är kreativ, individberoende och komplext problemlösande. Den värdefullaste tillgången är humankapitalet, dvs individens kunskap, förmåga, kompetens och erfarenhet. Medborgarn vill beskriva kunskapsföretaget mer ingående senare.
 
Har Flens kommun några kunskapsföretag? Ett litet fåtal. Medborgarn vill inte föringa andra typer av företag inom service, tjänster, tillverkning, jordbruk mm. Alla behövs naturligtvis. Det kunskapsföretagen specifikt kan tillföra ett samhälle är ett  respektlöst förhållningssätt till problem.
En kunskapsföretagare kastar sig inte på golvet och skriker på hjälp när det går emot.
 
Efter de lyckliga femtio- och sextiotalen under bland- ekonomins glada dagar började de gamla hederliga företagen ropa på bättre lönsamhet under trycket från den spirande marknadsekonomin och en viss oro började sprida sig i leden. Människorna hade allt färre disponenter, brukspatroner, grevar och baroner att hålla i handen. Disponent Elmgren på HSB:s snickerifabrik slutade att dela ut honungsburkar till snuviga arbetare.
 
Som tur var tillkom kommunkolchosen, byråkratin växte och dom som inte fick plats i industrin fick plats i kommunen där dom utvecklade sin förmåga att ta hand om dom som inte fick plats i varken industrin eller kommunen. Där samlades människor som inte platsade i det konkurrensutsatta samhället. I kommunen skapades en ny typ av chefer med gott minne, långsinta "ickeledare", både tjänstemän och politiker, som utövade en sträng kontroll av sina underlydande. Det skapades ett behov av skyddande murar för att hindra insyn. Rädslan för att bli "upptäckt" som inkompetent tilltog och så uppstod den skyddade verkstad som vi alla känner till idag.
 
De svaga och utstötta människorna blev om inte väl, så i alla fall omhändertagna. Det uppstod ett behov av missanpassade, passiviserade, kuvade och hjälpbehövande medborgare. Hjälpbehoven gick och går i arv med lite hjälp från kommunen.
Här kommer sekretesslagarna väl till pass. Affärsideerna inom kommunens omhändertagandesektor är väl förborgade och dolda i ett förhäskande dunkel. Den skyddade verkstan har fått som den vill. Folk vill inte gå i skolan. Folk vill inte jobba. Folk vill inte starta egna företag, framför allt inte kunskapsföretag. Folk vill vara heltidssysslsatta med att klippa sina gräsmattor.
 
Det uppstod ett hånfullt kommunförakt. Allmänheten började bli farlig. Nya murar byggs, kommunfullmäktige måste söka polisbevakning. De tafatta utspelen om ökad öppenhet är endast ett vilseledande låtsasspektakel. Man öppnar postlådor där allmänheten får framföra synpunkter på kommunens verksamheter men medborgarna får inte veta vad andra medborgare tycker. Synpunkterna lämnas in i ett slutet och låst postkontor där dom sorteras, cencureras och portioneras ut tillbaka till allmänheten i redigerat skick.
 
Det är här "Skjortan" kommer in i bilden och för all del bristen på kunskapsföretag. Medborgarn skulle tro att merparten av Sveriges kommuner har ett "Medborgarhus". Så icke Flen. Varför inte använda Skjortan till en del aktiviteter när det ändå står tomt, tyckte några. Låt oss göra det till ett allakivitetshus tyckte en del. Det låter bra tyckte andra men varför inte kalla det ett Medborgarhus. Neeej, utropade kommunens maktmänniskor, Vi kan inte låta medborgarna få inflytande över sina egna liv.
 
Det hotar maktstrukturen i  Stadshuset om medborgarna i hela kommunen kan samlas nånstans och prata sig samman om sina levnadsvillkor över en kopp kaffe. Det kan vi inte tillåta, vi tänkte mera att ungdomarna skulle ha nåt ställe att kunna gå till, där dom kan spela rundpingis eller så, mera som en ungdomsgård alltså. Lite pensionärsgymnastik, kanske åsså kontor åt Flens Bostads AB. Dom vuxna är i alla fall inte intresserade av politik, utan ser mycke hellre på såpor hemma i TV-soffan
 
Att högerpartierna är skrämda av medborgarinflytande i alla sammanhang känner vi ju alla till. Den gamla feodala maktstrukturen med skrivbordskulaker, de gamla kulakerna och de nyinflyttade på godsen runt Båven förefaller på nytt växa sig starkare. Tacka sjutton för att dom inte vill ha ett Medborgarhus.
 
Att vänsterpartierna är skrämda av medborgarinflytande är lite konstigare men inte oförståeligt. Sossar och kommunister vill ha lojala, kuvade, kanske till och med obildade och okunniga medborgare att hantera. Bevare oss väl för problemlösande självständigt tänkande individer i kunskapsföretag. Tacka vet jag plastföretag. Tänk om fria, oberoende och okorrupta människor skulle samlas och samtala med underkuvade människor i ett Medborgarhus. Nej, det går absolut inte för sig.